mutanter i arbete och vila

på den sjunde dagen, nej, det är fel. på den åttonde dagen, den nionde. nästan skapta ramlar vi ihop i en hög, blir till oformliga, dumma stycken av kött och vätska, vitt slem som tjockar upp hela apparaten. då andas vi lugnt, leker med hästar, sitter på tåg, sover i våra älskades armar eller tittar på tv. då administrerar vi på löpande band, knyter kontakter, går i skola, drömmer om sit-coms, formulerar manifest, ränner runt i staden för att hitta tyg som ska skydda våra skinn från hösten, besöker arbetsförmedlingen, lagar lite mat. då ligger vi i våra sängar, blundar i ljuset, lyssnar mot torget låter små djur krypa tätt intill våra kroppar.